
STANDARD FOR ENGLISH COCKER SPANIEL GRUPP 8
FCI nr 5 (English Cocker Spaniel)
ORIGINALSTANDARD 2003-10-29
FCI-STANDARD 2003-10-08; engelska
SKKs STANDARDKOMMITTÉ 2003-10-08

Ursprungsland: Storbritannien
Hemland: Storbritannien
Användningsområde: Stötande och apporterande
fågelhund
FCI- klassifikation: Grupp 8, sektion 2. Med
arbetsprov.
Bakgrund/ändamål: Cocker spaniel kan räkna sin
bakgrund till de spaniels, som tidigt förekom som gårdshundar i
stora delar av England. Ur dessa ”gatuspaniels” utvecklades efter
hand även ”familjespaniels”, som främst kom att användas som
stötande och apporterande fågelhundar. Man skilde tidigt mellan
vatten- och landspaniels och delade upp de senare i ”setting
spaniels”, föregångare till våra dagars setter, ”springer spaniel”
som är upphovet till dagens springer spaniel och ”övriga spaniels”.
Dessa övriga fick så småningom beteckningen ”cocking spaniels”,
eftersom hundarna främst användes vid morkulljakt. (morkulla, eng
woodcock). Under rasens utveckling har stora typförändringar skett
och man anser att den moderna typen av cocker spaniel slog igenom i
samband med Cruft’s-utställningen i London år 1905. På 1930-talet
accepterades slutligen samtliga de färger som rasstandarden nu
föreskriver. Cocker spaniel är en av världens mest uppskattade och
populära hundraser.
Helhetsinttryck: Cocker spaniel är en glad, aktiv,
välbalanserad, kompakt och robust
hund. Mankhöjden är ungefär lika med längden från manken
till svansroten.
Uppförande/karaktär: Typiskt för cocker spaniel är en medfödd gladlynthet och en ständigt viftande svans med typiskt ivriga rörelser, speciellt då hunden följer vittring, utan att vika för svårframkomlig vegetation. Den är vänlig och tillgiven, fylld av energi och livsglädje.
Huvud:
Skallparti: Skallen skall vara välutvecklad och fint utmejslad. Den får varkenvara för tunn eller för grov.
Stop: Stopet skall vara väl markerat och beläget mitt emellan nosspets och nackknöl.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara tillräckligt bred för att ge utrymme för cocker spanielns väl utvecklade luktorgan.
Nosparti: Nospartiet skall vara kvadratiskt.
Käkar/tänder: Käkarna skall vara starka med perfekt, regelbundet och komplett saxbett.
Kinder: Kindbenen får inte vara framträdande.
Ögon: Ögonen skall vara väl utfyllda men inte utstående. Färgen skall vara mörkt brun eller brun, aldrig ljus. Om pälsen är leverfärgad, liver roan, eller leverfärgad och vit skall ögonen vara mörkt hasselnötsbruna i harmoni med pälsfärgen. Uttrycket skall vara intelligent och milt men ändå vaket, livligt och glatt. Ögonkanterna skall vara åtliggande.
Öron: Öronen skall vara droppformade och lågt ansatta i höjd med ögonen. Öronlapparna skall vara tunna och nå till nosspetsen. Öronen skall vara väl täckta av lång, rak silkesaktig päls.
Hals: Halsen skall vara medellång, torr och muskulös. Den skall vara väl ansatt i ett elegant, välvinklat skulderparti.
Kropp: Kroppen skall vara stark och kompakt.
Rygg: Ryggen skall vara fast och plan.
Ländparti: Ländpartiet skall vara kort och brett.
Kors: Korset skall slutta svagt från slutet av ländpartiet till svansansättningen.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara väl utvecklad med djup bringa, varken för bred eller för smal i fronten. Revbenen skall vara väl välvda.
Svans: Svansen skall vara ansatt något under
rygglinjen. Den skall bäras glatt och i rygglinjens förlängning, men
aldrig rätt upp. Svansen har traditionellt kuperats. Kuperad svans:
Svansen skall aldrig vara så kort att det inte går att se de
ständiga, glada svansviftningarna då hunden arbetar, ej heller så
lång att dessa hindras. Okuperad svans: Svansen skall vara lätt böjd
och måttligt lång i proportion till kroppsstorleken så att
helhetsintrycket blir balanserat. Den skall helst inte nå nedanför
hasen. Svansen skall vara kraftig vid roten och avsmalna till en fin
spets. Den skall ha en tydlig fana som harmonierar med den övriga
pälsen. Svansrörelserna skall vara livliga. Svansen skall inte bäras
över rygglinjen
eller så lågt att det ger intryck av blyghet.
SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.
Extremiteter:
Framställ: Frambenen skall vara raka med god benstomme. De skall vara tillräckligt korta för att ge koncentrerad kraft men inte så korta att det inverkar menligt på de mycket goda prestationer man kan förvänta sig av denna utomordentliga jakthund.
Skulderblad: Skulderbladen skall vara sluttande, de får inte vara grova.
Framtassar: Tassarna skall vara
fasta, kattlika och ha tjocka trampdynor.
Bakställ: Bakpartiet skall vara brett, väl rundat
och mycket muskulöst. Bakbenen skall ha god benstomme.
Knäled: Knälederna skall vara välvinklade
Has: Hasorna skall vara lågt ansatta för att kunna ge bra påskjut.
Baktassar: Baktassar, se framtassar.
Rörelser: Rörelserna skall vara fria och
regelbundna, täcka mycket mark och ha kraftigt påskjut.
Päls:
Pälsstruktur: Pälsen skall vara slät, silkesaktig, aldrig sträv eller vågig, inte alltför riklig och aldrig lockig. Tydliga fanor skall finnas på frambenen, kroppen och på bakbenen ovanför hasen.
Färg: Allehanda. Hos enfärgade hundar får vitt
förekomma endast på bröstet.
Storlek/vikt:
Mankhöjd: Hanhund: ca 39-41 cm Tik: ca 38-39 cm
Vikt: ca 13-15 kg.
Fel: Varje avvikelse från
standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av
avvikelse.
Nota Bene: Hund får ej prisbelönas om den är
aggressiv eller eller extremt skygg eller om den har anatomiska
defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna
vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
( Källa: Svenska Kennelklubben,
www.skk.se)